Kunskap

Tommy

Välkommen att läsa om hur du får glada och engagerade kollegor, fler affärer och förändringar att bli mer än en dagslända.

Trevlig läsning,
Tommy
Beteendedesigner på BOOM

P.S. Nu 3 109 prenumeranter.

Gå till detta inlägg

Från fakiren till formbröd – ledningens vinnarknep

Stäng av larmet!, fräste min fru. Jag sträckte mig efter mobilen som visade 04:15. Just ja, snart skulle jag sitta på fakiren, första morgonflyget till huvudkontoret i Amsterdam. Aaargh! Jag brottade mig ur sängen i riktning mot badrummet.

Publicerad i HR-People.

Bäste vd – en nollvision gör dig till lögnare

Klockan 10:00 satt jag i ledningsmötet. Vi var sju män i 30–60-årsåldern. Ordförande började beta av den digra agendan, det var ett typiskt avrapporteringsmöte med sällsynta inslag av diskussion. Inom kort kom tröttheten över mig. Jag hade prövat mängder av metoder för att hålla mig alert: hålla andan, sätta mig närmast ordförande… Jag hade även läst att man kan visualisera konstiga situationer för att väcka hjärnans nyfikenhet. Testade därför att föreställa mig kollegerna utan kläder, men det kändes omoraliskt och lätt obehagligt. Prövade i stället att nypa mig hårt i armen.

Skadeglädje, den enda sanna glädjen

Klockan 12:30 hade jag ont i armen och var om möjligt ännu tröttare. Till min skadeglädje upptäckte jag att en kollega hade nickat till. Vi räddades båda av serveringspersonalen som rullade in vagnar med torra trekantsmackor och mjölk. Tre minuter senare drog ordförande igång igen – om än något mer ohörbart då formbrödet i hans mun dämpade formuleringarna.

"Att känna sig som en vinnare gör ingen ledningsgrupp framgångsrik.."

Ett planlöst vandrande i konferensrummet

Plötsligt ryckte jag till, måste ha slumrat in. Jag såg mig omkring – min kollega hade somnat igen. En stol var tom, medarbetaren som hade suttit där var på toaletten. Under dagen hade ledningsgruppen dragit sina punkter, somnat till, gått på toa och vandrat runt i konferensrummet. Helt utan rast! Nu var klockan 18:00 och det var det dags för min punkt. Upptäckte då att kollegan som skulle bistå mig hade lämnat rummet, troligtvis på grund av trängande behov. Kunde han inte ha väntat?

Genial metod för att skapa en känsla av prestation

Klockan 19:00 var det brådis att hinna med flyget hem. Jag kände mig som en vinnare, och tror att mina kolleger gjorde detsamma. För som vi hade kämpat. Gått upp i ottan, genomlidit nio timmars rapportering, ofrivilliga sömnattacker och torra trekantsmackor – helt utan rast. En genial metod för att skapa en känsla av prestation. Men jag rekommenderar den inte för din ledningsgrupp, om du vill uppnå något bortom just den känslan.

För dig som är vetgirig

Dela

Gå till detta inlägg

Skapa vinnarlag, lär av Knutby

Vill du bygga ett VI i stället för en uppsättning JAG i ledningsgruppen, eller i hela bolaget? En framgångsrikt grupp som drivs av gemenskap och ett rykande engagemang? Då finns det mycket att lära av den tidigare pingstförsamlingen i Knutby.

Bäste vd – en nollvision gör dig till lögnare

VI-känsla när du vill skapa storverk

Tänk att du bor i ett litet samhälle utanför Uppsala. Du går i kyrkan en gång i veckan, mest för gemenskapens skull. Där behövs ingen stark VI-känsla. Det räcker med att du och övriga församlingsmedlemmar dyker upp och har en hyggligt gemensam uppfattning om hur ni ska uppföra er mot varandra.

Men om församlingen bestämmer sig för att sprida tron via Roslagen och ut i världen, då behövs VI-känsla. Anledningen är att ni kommer att tvingas göra stora individuella uppoffringar för församlingens skull. Det gäller även era familjer och andra som påverkas av ert mödosamma missionerande. Ni kommer behöva lita på och luta er mot varandra för att utvecklas, bemästra motgångar och trytande motivation. Den som tror på ensam är stark kommer att tryckas ner och kanske rent av ut ur samfundet, eftersom övriga medlemmar inte vill vara beroende av en sådan person då det blåser. Hur gudfruktig hen än är. Utan ett starkt VI förblir församlingens ambitioner bara drömmar.

"Alla måste tro sig vara beroende av varandra."

VI-känsla i ledningsgruppen eller hela bolaget

Du kan använda följande psykologiska verktyg till att få ihop ledningsgruppen, enskilda avdelningar eller hela bolaget.

  1. Definiera en tydlig målbild om vad ni tillsammans vill uppnå. Och gärna hur det kommer att kännas, lukta och låta. Målbilden kan med fördel vara SMART*. En stor- eller liten målbild spelar ingen roll. Men pengar och marknadsandelar engagerar oftast dåligt, de är snarare konsekvenser av att ha nått målet.
  2. Alla medarbetare i ledningsgruppen, eller i hela bolaget, måste kunna se exakt samma målbild för sitt inre.
  3. Du och dina kollegor måste tro att ni behöver varandra för att kunna nå målet. Vd måste tro att hen är beroende av den som sköter reskontra och vice versa.

VI-känsla-testet

Ställ dig följande frågor för att se om du och din grupp har en bra VI-känsla:

  • Finns det ett tydligt mål som alla kan se för sitt inre?
  • Tror du och dina kollegor att ni behöver varandra för att uppnå målet?
  • Sker det återkommande uppföljning och diskussion kring allas åtaganden, kopplat till gruppens arbete mot det gemensamma målet?

Om du får nej på någon av frågorna så saknar du förutsättningar till att skapa ett tajt lag med stark VI-känsla. Och det behöver inte vara så fel. Det går alldeles utmärkt att samarbeta bra ändå. Men det är svårt att tillsammans skapa storverk.

* SMART goals: Specific, Measurable, Achievable, Relevant, and Time-Bound.

Sektvarning

Gemenskapen i mot- och framgång, drivet, samsynen... känslan att bli ett med kollegorna kan vara underbar. Det hela kan också gå överstyr. Som i Knutby. Gränsen är hårfin mellan en engagerad gemenskap och en sekt.

Nedan får du exempel på signaler du kan vara uppmärksam på. De är presenterade i rangordning utifrån hur en sekt ofta växer fram:

  1. Det hörs inga kritiska röster på era möten.
  2. Nepotism där kollegor som helhjärtat stöttar er ledare höjs till skyarna, medan andra hålls tillbaka.
  3. Din grupp tycker sig besitta den enda sanningen.
  4. Ni känner er hotade utifrån. Hotet kan vara andra avdelningar, åsiktsströmmar i samhället eller konkurrenter.
  5. Din grupp försöker inte förstå andra perspektiv än det ni har.
  6. Beteenden som ses som omoraliska eller oschyssta ute i samhället accepteras, till förmån för att nå ert gemensamma mål.
  7. Ledaren ifrågasätts aldrig.
  8. Godtyckliga bestraffningar som skapar en allmän rädsla och osäkerhet kring om man själv snart står på tur.
  9. Ett utbrett bruk av härskartekniker.

Inspiration till denna artikel

  • Knutby inifrån. Så förvandlades pingstförsamlingen till en sekt. / Peter Gembäck och Annika Sohlander.
  • Teaming is hard because you’re probably not really on a team. /PWS Stretegy + Business.

Dela

Gå till detta inlägg

Bäste vd – en nollvision gör dig till lögnare

Nollvisioner har blivit populära. En trolig orsak är att de ofta varken kräver analys eller svåra val. Ändå ger de ett imponerande intryck då de presenteras för styrelsen, medarbetarna och allmänheten. Och ifrågasätter du en nollvision, då kan du anklagas för att inte bry dig om människoliv.

Publicerad i Resumé.

Bäste vd – en nollvision gör dig till lögnare

Trafikverket har nollvisionen: ingen människa ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. [1] Med rätt mandat och resurser skulle jag kunna förverkliga den visionen. Det är bara att förbjuda fordonstrafik, cyklar och fotgängare. För det är vad som krävs. Men det kommer inte att ske eftersom Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana skulle få massiv kritik från Sveriges bilister och politiker, och troligtvis förlora jobbet. Detta vet Maiorana. Att driva en nollvision – med vetskapen om att den aldrig ska genomföras – är i praktiken att fara med osanning.

Generaldirektören är inte ensam. Tror du att McDonalds nollvision mot nedskräpning, Blockets nollvision mot bedrägerier och Svenska Ishockeyförbundets nollvision mot hjärnskakningar kommer att nås? Eller för den delen, psykiatrins nollvision mot suicid, som psykiatriprofessor Christian Rück uttalade sig om i Svenska Dagbladet [2]:

"Nollvisionen för suicid gör något vi inte kan förändra ens i teorin till något som inte får ske."

Från smittkoppor till postförseningar

Vissa nollvisioner har trots allt uppnåtts, som utrotandet av smittkoppor i början av 80-talet. Men det krävdes vilja och miljarder i investeringar till massvaccination, spårning av nya fall, utbildning och logistik för vaccintransport och lagring.

Andra visioner har kostat mer än de smakat, som i fallet med British Royal Mail. I början av 2000-talet satte de upp ett ambitiöst mål att minska förseningar av förstaklassbrev till nära noll. De visade enorm vilja och satsade oerhörda resurser på ny teknik och omorganiseringar. Och höll på köpet att gå i konkurs. [3]

Risker med visioner som saknar egentlig vilja

Om ledningen ena stunden missionerar visionen, och andra stunden ignorerar förslag som skulle kunna uppfylla den, då skapas förvirring i organisationen. Företagskulturen riskerar att splittras i en officiell och en inofficiell version. Otydligheten skapar konflikter kring vad som är ”rätt” och ”fel”. Och anställda tvingas springa till cheferna som blir flaskhalsar. Visserligen kan en del chefer gynnas, de vars verksamhet presterar dåligt. De kan använda en oantastlig vision som ursäkt och säga att de arbetar långsiktigt för att nå den.

En nollvision utan slutdatum öppnar dessutom upp för kortsiktiga besparingskrav från styrelsen. Nedskärningar skjuter ju bara visionen lite längre in i framtiden.

Ett verktyg för riktning och engagemang

En nollvision kan tydliggöra verksamhetens riktning. Men det gäller inte organisationer där kursen redan är fastställd, som färre döda, färre skadade, renare… Vissa hävdar att nollvisioner kan vidga tanken och skapa engagemang. Det stämmer, fast då krävs en gnutta realism. Annars blir de bara pinsamheter eller lögner som det är svårt för medarbetarna att stå för.

För dig som vill skapa något att tro på

Du har två val: antingen gör du vad som krävs för att nå visionen du har. Eller så kastar du den, analyserar verkligheten, gör svåra val och sätter ett engagerande mål som hjälper medarbetarna att göra rätt. Tänk dig att Roberto Maiorana skulle säga att Trafikverket ska minska antalet trafikolyckor med tio procent per år. Det är en tydlig och utmanande målsättning som känns möjlig. Ett sådant mål hjälper medarbetarna att fatta operativa, såväl som strategiska beslut. Och de kan stolt berätta för sina vänner om varför de går till jobbet.

Vision: en engagerande mening som skapar en tydlig bild av vad du och dina kollegor strävar mot.

  • Visionen bör vara kort och lätt att minnas, så att den hjälper medarbetarna att fatta rätt beslut.
  • Utmanande men möjlig att nå.
  • Specifik för att kunna mäta om ni närmar eller fjärmar er från visionen.

---
[1] www.trafikverket.se/om-oss/vi-gor-sverige-narmare/nollvisionen-ar-var-ledstjarna/
[2] Aggestam, J. (27 februari 2024) Nollvisionen för suicid riskerar bli outhärdlig. Svenska Dagbladet.
[3] Sutherland, R. (7 maj 2019). Alchemy: The Power of Ideas That Don't Make Sense. WH Allen.

Dela

Gå till detta inlägg

Irriterad på kollega? Så löser du det

Har en kollegas beteende fått din energi att dala och samarbetet att skava? Du är inte ensam. En lösning är att angripa den yttre orsaken till irritationen. En annan är att dämpa obehaget inifrån. Läs om hur du förbättrar relationen och samarbetet.

Publicerad i Resumé.

Irriterad på kollega? Så löser du det

"Jäkla parasit, bidrar knappt men tar all ära...

... och du skulle ha sett i dag då..." Min irritation över arbetskamraten försämrade vårt samarbete. Och efter jobbet fick min fru stå ut med att höra malandet om dagens incidenter. Jag kände mig som en surmök.

Till mitt försvar kan sägas att det finns evolutionära skäl till irritation, den har hjälpt oss att upptäcka hot mot vårt välbefinnande och mot gruppens normer. Och det är ju praktiskt, men att ses som en surmök ville jag inte, därför tog jag fram en lika enkel som genial lösning på problemet.

Idén fick jag från forskning om feedback. Den säger att för varje negativ återkoppling du ger en arbetskamrat behöver du ge minst fem positiva omdömen, för att det positiva ska fästa. På motsvarande sätt testade jag att hantera min bild av den jobbiga medarbetaren genom att lista minst fem positiva saker om hen. Och banne mig, varje fördel som jag lyckades krysta fram dämpade min irritation.

"När jag lyckades byta ut min förtret mot positiva omdömen kände jag mig egendomligt storsint. Ja rent av kärleksfull."

Metoden fungerar genom att motverka två psykologiska benägenheter: ”salience” och ”confirmation bias”. Salience handlar om att vi människor ger oproportionerligt stor uppmärksamhet åt sådant som sticker ut, det jag blev irriterad på. Väl där söker min hjärna undermedvetet bekräftelse på att jag har gjort rätt bedömning då jag blev irriterad, och är alert på om beteendet upprepas. Sker det säger min hjärna: jag visste väl det, nu gjorde hen så där igen.

Lyckligtvis har jag bara behövt göra ett fåtal positivlistor i mitt liv. Människor i min närhet har nog haft ett större behov av att använda dem.

P.S. Metoden funkar även på respektive, kompisar och barn. Har inte prövat på hundar än.

För dig som är vetgirig

Feedback-kultur funkar bäst i teorin.

Kultur styr vilket kön som är bäst på matte

En forskarrapport visar att kultur styr hur väl män, respektive kvinnor, gör ifrån sig på matematikprov. Resultatet är nedslående för halva jordens befolkning. Läs och se vilken hälft du tillhör.

Kultur styr vilket kön som är bäst på matte

Kultur styr hur bra du kan bli

Forskning säger att män är bättre än kvinnor på matematik. Orsaken påstås vara biologisk. Men en rapport publicerad i Science pekar i en annan riktning. Och den innehåller en del nedslående resultat för hälften av världens befolkning.

Studien granskade sambandet mellan mattebetyg och jämställdhet mellan könen. Den genomfördes i fyrtio länder. Turkiska kvinnor var sämst på matte jämfört med männen. Amerikanska kvinnor var något bättre. I Skandinavien kunde man inte se någon skillnad mellan könen. Och när man tittade på världens mest jämlika land, som forskarna ansåg var Island, så hade kvinnorna rent utav bättre matematikresultat än männen.

"Kultur styr vad kvinnor och män kan åstadkomma på jobbet. Och med rätt kunskap och verktyg kan du styra kulturen."

Oavsett om du är man eller kvinna, så möjliggör och begränsar företagskulturen dig och dina kollegors möjlighet till framgång. Därför har du mycket att vinna på att besvara följande ofta förbisedda frågor:

  • Vilken sorts kultur ska göra din verksamhet framgångsrik?
  • Vilka beteenden ska den skapa?
  • Hur ska dessa beteenden göra er lönsamma?
  • Hur ska du skapa den kulturen?

Svaren på frågorna mångdubblar dina chanser att förverkliga bolagets ambitioner, jämfört med att låta slumpen eller magkänsla styra kulturens utformning.

P.S. Artikeln fick många "likes" på LinkedIn, men bara av kvinnor.

Källa: Science / Culture, gender, and Math / Luigi Guiso, Ferdinando Monte, Paola Sapienza , and Luigi Zingales.

För dig som är vetgirig

En galet och kanske för framgångsrik företagskultur.

Dela

Gå till detta inlägg

Genial feedback-modell – det visuella jaget

Har du hört det negativa eka i huvudet – efter ett medarbetarsamtal med din chef? Då är du inte ensam, jag har känt likadant. Därför ville jag skapa en mer positiv upplevelse för mina kollegor. Resultatet blev lysande, om jag får säga det själv, och du kan använda det i din egen organisation.

Publicerades först i HR-People/HR-Föreningen

Genial feedback-modell – det visuella jaget

Det finns många feedback-modeller. Exempelvis: Sandwich, SBI och DESC. Alla har sina fördelar. Men de riskerar att lämna medarbetarna med en oskön känsla. Det beror på att vår hjärna fokuserar på negativ information, för vår överlevnads skull. Även om vi får höra eller läsa en massa positiva ord tenderar hjärnan att förstora de negativa. Men vad skulle hända om jag »visualiserade« mina medarbetares styrkor, så att dessa framstår som mycket större än beteenden som de kan utveckla?

Inför medarbetarsamtalen

Jag skrev först ner så många positiva beteenden och prestationer som jag kunde komma på åt varje kollega. En person hade jag svårt att hitta något bra hos. Insåg att det berodde på mina förväntningar. När jag sänkte dem upptäckte jag fördelar – som att personen alltid kom i tid, behärskade flera språk och engagerade sig i vissa uppgifter. För varje medarbetare valde jag sedan ett område som de kunde utveckla, om de så önskade.

Medarbetarsamtalet med det visuella jaget

Varje samtal inledde jag med att rita en stor cirkel på en whiteboard. På den kunde jag tillsammans med medarbetaren låta en gemensam bild växa fram (Naturligtvis kan du använda ett digitalt verktyg, bara det är enkelt att ändra det du skriver). Sedan bad jag kollegan att ge exempel på dennes bra beteenden och prestationer under den senaste tiden, kopplat till satta mål. Svaren skrev jag in i cirkeln, men jag lämnade en liten yta längst upp tom. Därefter kompletterade jag med de positiva förslag som jag hade förberett.

"Få kollegorna att lämna medarbetarsamtalet med en positiv självbild ekande i huvudet."

När cirkeln var proppfull med bra beteenden och prestationer, då bad jag medarbetaren nämna ett område som hen ville utveckla. Svaret skrev jag i den lilla tomma ytan längst upp i cirkeln. Om svaret inte överensstämde med mina förberedelser och jag ansåg att mitt förslag var avgörande för kollegans utveckling, då presenterade jag även mitt. Slutligen diskuterade vi hur hen ville gå vidare och hur jag kunde bidra.

Som chef tvingas du prioritera vad som bör utvecklas

Jag har inget vetenskapligt stöd för "Feedback by BOOM – det visuella jaget". Men modellen har fungerat riktigt bra i mina medarbetarsamtal. Cirkeln gör det lättare att diskutera och ta till sig det positiva och det som kan bli bättre. Samtidigt tvingas du som chef att prioritera ett eller några få utvecklingsområden. För lyfter du fram många kommer dina medarbetare som bäst att bli ofokuserade vad gäller sin utvecklingspotential. Och som sämst få sitt självförtroende sänkt.

Kan integreras med ditt HR-system

Du kan komplettera vilket HR-system och medarbetarsamtal som helst med Feedback by BOOM. Efter samtalet är det bara att fotografera cirkeln och spara den i ditt HR-system inför nästa avstämning. På så sätt kan du få kollegorna att känna sig som vinnare och vara sugna på att bli ännu bättre, i stället för att älta negativ återkoppling.

För dig som är vetgirig

Feedback-kultur funkar bäst i teorin.

Nya rön: synka hjärnvågor, öka prestation

Grupper når bättre resultat än enskilda individer, om medlemmarnas hjärnvågor är synkroniserade. Det såg forskare i ett EEG-test*. Inledningsvis syntes ingen synkronisering inom grupperna. Men med tiden började medlemmarnas hjärnor att spegla varandra, vilket ledde till bättre samordning och prestation. Läs om hur du får till synkandet.

Nya rön: synka hjärnvågor – öka prestation.

Så synkar du hjärnvågor

Gemensamt engagemang är nyckeln till samsnackade hjärnor och prestation. Det kan du skapa genom att få alla i din grupp att se exakt samma engagerande bild av den framtid ni vill kreera, gärna hur den känns, luktar och låter. Dessutom bör ni ha en djup förståelse av att ni är beroende av varandra för att lyckas förverkliga bilden. Därtill behöver det vara tydligt hur ni alla blir personligen belönade om ni samarbetar utifrån att uppnå målet, samt straffade om ni inte gör det. Sedan är det bara att jobba ihop för att synka de grå cellerna och förverkliga ambitionerna.

Eller som Jan Carlzon uttryckte det i boken Riv pyramiderna:

"Så snart man tappar helhetssynen och målet, så växer egoismen och avundsjukan – och det är mycket mänskligt."

* EEG: Elektroencefalografi-hyperskanning.
Källa: From Strangers to Teammates: How Getting on the Same Wavelength Might Be More than a Metaphor. By Jay Van Bavel and Dominic Packer.

Dela

Gå till detta inlägg

Vann affär, drabbades av förbannelse

Jubel, vi fick uppdraget! Jag blev snabbt uppslukad av uppgiften. Sedan tog det ett tag innan insikten slog mig som ett slag i solarplexus. Jag hade drabbats av förbannelsen som hemsöker många företag. Läs om hur olyckan kan sänka din verksamhet och hur du skyddar dig.

Vann affär, drabbades av förbannelse.

Så här brukar det låta

– Alle man på däck, vi har landat ännu en redig affär! Här ska det firas, sedan ska vi leverera storverk.

Medarbetarna riktar blicken mot leveransen. Men det är just nu, tvärt emot vad känslan säger, som de bör hålla ögonen på försäljningen för att undvika förbannelsen. När jag påpekar detta för företagsledare så säger de ofta:

"Vi hinner inte, kunderna måste prioriteras! Annat får vi ta senare."

Problemet är bara att ”senare” inträffar när man upptäcker att orderingången har börjat sina. Då blir det panik. Att ”senare” få upp farten på säljmaskinen igen kan ta månader till år, beroende på hur lång din säljcykel är. Sammantaget blir det en lång period utan nämnvärt med nya affärer.

Förbannelsen drabbade mig tidigare i år

Ledningsgruppen på ett bolag ville få hjälp att skapa en samspelt organisation; där kultur, affärsplan, ledare och medarbetare engagerat drar åt samma håll. Jag blev så ivrig att vinna uppdraget, och sedan så engagerad när vi hade vunnit det, att jag tappade månader av försäljningsintäkter.

Lösning, definiera och jobba med företagskulturen

På många bolag har kulturen växt fram under åren och blivit vad den blivit. Det kan funka men är riskabelt då kultur styr vad du och dina kollegor gör på jobbet. Hur ni gör det. Vad ni pratar om och tänker på. Och om försäljning inte är en uttalad del av er kultur så kommer inte sälj att prioriteras, inte skapa engagemang. Därför kan det vara en bra idé att fundera över hur din företagskultur ser ut. Vad pratar du och dina kollegor om, vilka personer och beteenden är högstatus, vad är skämmigt, i vilka sammanhang kommer sälj fram, hur ser era incitamentsystem ut...?

Tips för att undvika förbannelsen


Gör någon ansvarig för att ta in NYA kunder

Annars är det lätt att luta sig mot intäkterna från befintlig kundstock. Och de som säljer kontaktar hellre existerande kunder än nya. Det är lättare. Men förr eller senare kommer du att tappa kunderna du har, ofta i samband med lågkonjunktur. Därför bör du ta med bortfallet i din planering.

Använd en gemensam säljmodell

Den bör vara så enkel att alla på bolaget kan förstå och referera till den. På så sätt får ni ett gemensamt språk kring försäljning som ni kan samarbeta utifrån; innan under och efter kundmötena.

Ha och följ tydliga säljrutiner

Underhållsträna

Dina medarbetare kan sälja. Frågan är hur mycket pengar de lämnar kvar på bordet? Når de potentiella kunder, får de köparna att vilja betala utan prut, missar de affärsmöjligheter, rinner offerter ut i sanden...?

Inventera var säljarnas beteende kan utvecklas, från första kontakt till avslut – för att få fler, större och lönsammare affärer?

Följ en tydlig säljplan

Den bör bland annat visa varför man ska välja ditt bolag och inte konkurrenterna, hur ni bevisar det samt vem ni ska sälja till, när, var och hur.

Utse någon att ansvara för ett jämnt inflöde av affärer


Belöna och tillrättavisa beteenden för att få ovan att hända

Använd hela paletten av sådant som styr mänskligt beteende: bekräftelse, status, trygghet, grupptillhörighet, unicitet, utveckling, självförverkligande, undvikande av skam, flockmentalitet, självbild...

Dela

Gå till detta inlägg

Glädje! Maslows behovstrappa en myt

I åratal har jag mötts av ointresse då jag luftat min skepsis mot Maslows behovstrappa. Nu har jag fått vatten på min kvarn. Trappan är en feltolkning. Nu behöver den tas bort från miljontals power point presentationer, internetsidor och psykologiböcker. Allt tack vare en konsult, och människans benägenhet att klamra sig fast vid fantasifoster.

Glädje – Maslows behovstrappa en myt

Munkar, nunnor och folk på sociala media genar

Behovspyramiden säger att vi människor utvecklas stegvis. Att vi först måste tillfredsställa fysiologiska behov som sex, mat och sömn – innan vi klättrar vidare till att tillgodose psykologiska behov som trygghet och slutligen når det översta trappsteget. Självförverkligande. Jag har alltid varit kritisk till modellen.

Min tveksamhet bottnar i att jag tyckt mig se folk som genar förbi flera trappsteg av otillfredsställda behov, för att försöka tillgodose dem som finns högre upp i pyramiden. Exempelvis går i kloster och förnekar sig sin sexualitet. Eller släcker sina liv för att bli martyrer och förverkliga sig själva på det översta trappsteget. Trots att de inte har mat för dagen. Samtidigt nekar andra sin kropp mat för att bli bekräftade och kvala in i sociala mediers kroppsideal.

Nu är dessa, för tydlighetens skull, extrema exempel som kan ifrågasättas. För det har visat sig att klostermänniskor inte klarar av att hålla händerna på täcket. Och självmordsbombare är lovade att bli tillfredsställda vad gäller allt från sex, till mat och dryck i nästa liv. Vad gäller sociala media är det hela en sorglig historia av bekräftelse, samhörighet och status som vi varken har förstått eller sett vidden av än.

Min poäng är att jag inte tror att utveckling i våra liv kräver att vi tar ett trappsteg i taget. Tyvärr har jag inte kunnat luta min åsikt mot någon forskning. Tills nu!

"Naturligtvis ligger en sån där konsult bakom haveriet."

Det har visat sig vara en managementkonsult som ritade behovspyramiden, enligt kognitions-forskaren Scott Barry Kaufman. (Ja, man vet ju hur vi konsulter är). Sedan spreds bilden via management- och psykologiböcker. Maslow själv kritiserade trappan för att den ger en felaktig tolkning av hans teori från 1943. Teorin säger att människans mognad är en ständigt pågående dynamisk process. Vi kan när som helst ta två steg framåt såväl som bakåt, och vi kan arbeta med att tillfredsställa flera behov på olika nivåer samtidigt. Men Maslows kritik blev lika lyssnad på som när jag framförde min.*

Länge leve behovstrappan

Miljontals power point, internetsidor och böcker behöver göras om. Det kommer inte ske över en fikarast. Och i vissa fall aldrig, eftersom vi människor har en benägenhet att försvara och hålla fast vid fantasifoster, om de en gång i tiden var en sanning som hjälpte till att bygga vår verklighetsuppfattning. Det kommer helt enkelt att ta tid att få den där konsultens kreativa teckning att blekna i vårt kollektiva minne.

Det jag tar med mig av denna nyhet är:

  • Jag hade rätt. Det ger mig stor glädje och en känsla av att kli... förflytta mig närmare självförverkligande.
  • Modeller är bra därför att de gör människans komplexitet förståelig. Modeller är dåliga därför att de döljer komplexitet som ligger bakom våra beteenden.
  • En människas teckning kan påverka sanningen hos en hel värld. Jag undrar vem hen var, är kanske värd någon form av pris?
  • Det är hart när omöjligt att tvätta bort en felaktighet ur det kollektiva medvetandet. Inte ens Maslow själv klarade av det, än mindre annan forskning som tillintetgör fantasifoster, exempelvis färgboken ”Omgiven av idioter”.

Undermedvetna benägenheter

Nedan följer några exempel på undermedvetna psykologiska benägenheter som håller tillbaka oss människor från att ändra uppfattning och förändra:

Bekräftelsebias

Vi tenderar att se och ta till oss sådant som stärker vår existerande uppfattning. Och vi negligerar eller hittar fel i sådant som inte gör det.

Status quo-bias

Vår hjärna sparar på sin begränsade processorkraft genom att få vanor att kännas tryggt och bra, och förändringar upplevas som jobbiga eller rent av ångestframkallande.

Ankareffekt

Vi tenderar att förlita oss på den första informationen vi får. Den blir sedan referenspunkt för kommande fakta.

Rationalisering

Vår benägenhet att hitta logiska argument för att rättfärdiga känslor.

Grupptryck

Gruppmedlemmar som sluter upp bakom vad som verkar vara gruppens åsikt, även om de tycker annorlunda.

Kognitiv dissonans

Det obehag eller spänning som uppstår på grund av motstridiga tankar, värderingar, attityder eller beteenden.

Auktoritetsbias

Vi lyssnar främst på sådant som sägs av en auktoritet, även om den personen rör sig långt utanför sitt kompetensområde.

* Källa: SvD "Tung forskare: Maslows behovstrappa en myt".

”Ni på BOOM har gjort en massa bra grejer. Men framförallt har ni hjälpt oss i ledningsgruppen att samlas kring vilka vi ska vara och vart vi ska.

– Måns Wallén, VD, B3 Init.

Dela

Gå till detta inlägg

Tillväxt! Är det vad ledare tänker på nu?

Jag visade denna artikel för en gammal branschräv. Han tyckte den låg fel i tiden, var negativ och torr. Med en dåres envishet tror jag ändå att det finns läsare där ute – just nu – som funderar på hur de ska få sitt bolag att växa. Om du är en av dem, passa då på att ta del av dessa nu något mindre negativa, men fortfarande snustorra tips.

Artikeln publicerades i Resumé.

Tillväxt! Är det vad ledare tänker på nu?

Litet, medel eller storbolag, helt olika tillväxthinder möjligheter

För många är tillväxt synonymt med fler kunder och anställda. Naturligtvis är det en central del i ekvationen. Men än viktigare är hur väl du lyckas utveckla verksamhetens struktur och kultur, till att klara kraven på nivån du vill växa till. Men låt oss ändå börja med hur du hyggligt enkelt kan få fler kunder.

Få fler kunder med resurser du redan har

Säljavdelningen, det är du! Så sa ägarna när de tog in mig som vd. Snabbt upptäckte jag utmaningen med att få kunderna att vilja betala för kunskap, strategi och kreativitet. Tjugo år senare vet jag hur man gör, och även att de första kunderna brukar komma från grundarnas nätverk. De uppdragen tar bolaget till runt femton anställda. Då brukar något hända. Ägarna behöver ägna sig mer åt ledarskap, koordinering och administration. De hinner helt enkelt inte med att utveckla kundnätverket för att växa vidare.

För att ta dig förbi detta tillväxthinder kan du använda resurser du redan har. Nyttja bara organisationens alla ögon och öron till att fånga affärsmöjligheter. Exempelvis i medarbetarnas dagliga kundkontakter eller personliga nätverk. Men här finns en utmaning, medarbetarna är ofta oroliga för att uppfattas som krängare. Därför gäller det att få dem att förstå hur de kan agera för att höja sin status som kunniga rådgivare. Någon som kunderna får förtroende för, vill ha i sitt nätverk och ge uppdrag till.

Tydlighet gör livet lättare

I en mindre organisation kan du koordinera arbetet genom att ropa mellan skrivborden, och ha ett möte då och då. När verksamheten blir större krävs det mer, annars breder otydligheten ut sig. Då börjar kollegorna träta om rätt och fel. En del blir passiva, andra drar iväg efter eget huvud. Tjafset och de obesvarade frågorna hamnar sedan i knät på ledarna som blir en flaskhals, ett tillväxthinder.

En lösning är att klura ut hur mycket tydlighet som krävs på nästa nivå. Behöver det framgå bättre vart bolaget ska och vem som ska göra vad för att den ska komma dit? Är det läge för mer dokumenterade planer, policys och processer – så att medarbetarna inte behöver springa till chefen och fråga? Vilka funktioner och roller behövs? Här gäller det att tänka lagom. Annars riskerar du och dina kollegor att knäcka er om ni försöker göra allt som krävs på ett storbolag.

"Företagskultur som raketbränsle."

Medarbetare som samarbetar utifrån bolagets bästa

Grundare som vill förverkliga sin idé, och sig själva, är raketbränslet i ett ungt företag. Men i takt med att kollegorna blir fler vattnas bränslet ur då nyanställda drivs av annat. Då gäller det att utveckla nytt raketbränsle, ett nytt belöningssystem som tar verksamheten till nästa nivå.

Nackdelen med belöningssystem är att de har en baksida. Exempelvis bonus som snabbt går från att vara en motiverande förhoppning – till en förväntan och demotiverande besvikelse om bonusen inte faller ut. Och det är lätt att uttalade och outtalade belöningssystem sammanblandas. Ledningen kanske uppmanar till kundvård, medan anställda vet att debiterbara timmar ändå smäller högre om du vill bli befordrad. Med tiden tenderar det att växa fram ett lapptäcke av kort-och långsiktiga, uttalade och outtalade belöningssystem som jobbar mot varandra. Lapptäcket blir sedan kärnan i företagskulturen och grunden för hur medarbetarna kommer samarbeta, eller motarbeta varandra och bolagets förmåga att växa.

Du kan undvika detta tillväxthinder genom att ta fram ett vitt papper. Definiera sedan den kultur du tycker dig behöva på nästa nivå. Men var medveten om att när du ändrar kulturen kommer vissa medarbetare att stortrivas. Andra sluta och behöva ersättas av kollegor som gillar det nya.

Organisationen måste ömsa skinn för att kunna växa

Om du vill levla upp bolaget, då kan du börja med att planera er struktur och kultur utifrån vad som krävs på nästa nivå. Konkurrenter som bara fokuserar på att skaffa nya kunder och anställda, de kommer fortsätta att oscillera kring storleken de haft de senaste åren. Eller backa. Kanske något att fundera på inför höstens kickoff?

”Vårt företag hade stått och stampat i tre år. Då tog vi in BOOM. De hjälpte oss i ledningsgruppen att ta bolaget vidare med tydligare kulturstyrning och en ny affärsmodell.

”Arbetet har lett till att vi lyckas rekrytera mer seniora medarbetare som stannar längre, en sprillans HR-handbok, en ny onboarding-process, lönemodell, webb och inredning av lokalerna. Idag är vi ett helt annat bolag. Jag är supernöjd.

– Jonatan Söderström, VD, CAPE Media.

Dela

0702 63 74 74

Mejl